söndag 26 april 2015

Styrka


Det är dagen D, dagen då allt hände. Dagen då mitt liv tog en helt annan vändning. Jag står upp, jag är stark, starkare än någonsin! Känner mig lite som en maskros, som kan tränga igenom den starkaste yta och slå ut i full blom. 

Har varit ensam idag behövde det, tog en stavgångspromenad istället för gymmet. Orkade inte möta någon som jag behövde prata med..... NU känner jag mig okej i ensamheten, samlat ihop mina tankar och känner så tydligt att jag är redo för ett nytt liv. Livet som jag själv skapar på det sättet jag vill. 

Tänk, snart är april slut och jag har fixat den månaden bättre än bäst. Känner mig stolt över mig själv  och de framsteg jag gjort. Tjoooho! Nu är det bara att fortsätta framåt, dessutom anmälde jag mig till Kretsloppet i torsdags. Så 19 september ska jag för första gången på 25 år delta i ett lopp! 5 km walking....

Så här kan det bli efter mycket jobb med sig själv, 
har jag lyckats ta mig upp ur djupaste dyn så kan alla! 

KRAM till er ALLA! 

söndag 12 april 2015

Vårens solstrålar och en taggig medhjälpare


De är verkligen ljuvliga dessa små solar, de lyser från mörkaste dikeskanten och man blir alldeles varm om hjärtat. Hittade dessa när jag var ute på min PW, 35 min rask promenad i blåsten idag känns bra gjort. Usch, vilket konstigt väder, blåst, sol, regn och hagel. Därför har jag varit inne i min lya idag förutom min raska promenad. Fått gjort massor, det känns bra inför jobbveckan. Tvätt, matlådor och en hel del kreativitet. Ska strax planera min vecka, precis som jag brukar göra varje söndag. Jag mår riktigt bra, maten fungerar, motionen är igång och nästa vecka ska jag fixa mig ett gymkort så att jag kommer ett steg vidare med motionen. -5.2 kg är det nu i viktminskning. Börjar hitta balansen och lyssnar bra på kroppens signaler. Även om det ibland känns svårt att säga nej till roliga saker. Märker hur viktigt det är med planeringen av mina veckor. Planerar in motion, social samvaro och tid för återhämtning men också att det finns utrymme för spontanitet ♡


Jag vill visa er Spikmattan, en taggig medhjälpare! Varje kväll lägger jag mig på den 20-25 min innan jag släcker lampan. Det är verkligen inte skönt.... Men det gör nytta, jag sover bättre och den sätter igång cirkulationen i kroppen. Innan jag lägger mig så dricker jag  dessutom en stor mugg med Guldmjölk. Guldmjölk, det är gurkmejapasta, mjölk, kanel, vaniljpulver/vaniljsocker och cayennepeppar som jag kokar upp. Nu har det blivit en vana så  jag riktigt längtar efter min kvällsdryck varje kväll. Den värmer gott när man är frusen.

Ny vecka, nya utmaningar och möjligheter i morgon. Det är dags att se över min kalender, frysa ner matlådor jag lagat och sedan blir det en stund i soffhörnet!

Carpe Diem ♡

lördag 11 april 2015

Allt som jag vill kan jag göra ♡


Allt som jag vill kan jag göra.... så sjunger Magnus Uggla i en av sina topphits. För mig blir det tydligare och tydligare att om jag har modet, om jag lyssnar på min kropp och om jag planerar bra. Så kan jag göra allt som jag vill, bara i ett lugnare tempo. Tänk vad skönt det är att fylla sina dagar med det som får kroppen att må bra och själen att sjunga. Dagen igår tillbringade jag tillsammans med mamma och två av hennes väninnor. Det var kortmakeri och en massa prat om allt och ingenting. Det är så härligt att få tiden med mamma! Jag känner en djup tacksamhet över dessa stunder, det fyller mitt hjärta av kärlek och minnen. Att höra mamma säga att min morfar Quno hade älskat att se och höra mig prata om min kreativitet och mitt intresse över konstens yttringar är härligt. Själv tror jag att jag ibland har en hjälpande hand av min Morfar, det är som om någon finns med mig i min kreativa bubbla ♡♡♡ Idag har jag tillbringat tid i min ateljé och fortsatt med några större tavlor. Känner mig grymt nöjd med dem så här långt, men de är inte riktigt klara. I morgon postar jag min anmälan till årets konstutställning på min gamla hemort. Känner mig förväntansfull och lite pirrig inför att delta med mina nya tavlor som ingen ännu sett. Det är många läckra färger, och mer lär det bli innan jag är klar :)

Nu blir det soffan och  Morden i Midsommar. 

Kram! 

onsdag 1 april 2015



Det är svårt att förlåta det "Någon" gjorde mot mig. Jag känner att jag blev illa behandlad, och kände mig kränkt av sättet som hela situationen sköttes. Men det är dags att släppa det, dags att gå vidare. Det gamla ska inte längre få sätta käppar ihjulet för mig. Däremot har jag förlåtit mig själv för det som jag gjorde mot mig själv, när jag satte mig själv längst ner på prioriteringslistan, när jag sa JA, fast jag inte ville eller orkade. Att jag tog på mig ansvaret för det som inte var mitt. Jag tänker att jag gjorde det bästa utifrån de förutsättningar jag hade och kände till just då. Nu vet jag något annat, jag har lärt mig massor om mig själv och vad jag behöver för att må bra. Jag har lärt mig att säga nej och när jag säger ja så menar jag det av hela mitt hjärta. Livet jag lever nu är härligt!


Dags att släcka ner cyberrymden för ikväll.

God Natt!

Så här gick det, livet här och nu.....


Ja, mitt liv kraschade och jag med det. Jag tillät mig att sörja och förbanna mitt öde. Jag sörjde två skilsmässor/separationer, jag sörjde det livet jag levt och jag förbannade sättet som jag blev behandlad på. MEN, jag reste mig sakta, sakta från botten av gungflyt, jag satte mig upp i dyn för att sedan ställa mig på knä. Därefter tog jag sakta mig upp till stående och  började sakta ta ett litet steg i taget. Jag blev en funderare och en sökare. Tog del av många självhjälps/livsstilsböcker och böcker om hälsa, jag vet inte hur många jag har läst. Vissa saker tog jag till mig  andra förkastade jag. Jag gick på några samtal med en terapeut och fick en del verktyg att använda mig av. Jag gick en mindfulnesskurs och det har hjälpt mig många gånger när jag känner stressen komma. Jag har varit inlåst i min bubbla och bara varit, fick under en längre period panik i för stora folksamlingar, hade svårt att vara ute bland människor jag inte kände. Jag har verkligen jobbat med mitt inre, det som är JAG. Är långt ifrån färdig om man nu någonsin blir det. Men jag är på god väg, har lärt mig att tyda kroppens signaler. Jag stannar upp, kör inte på i ett högt tempo för då faller jag in i ekorrhjulet direkt och stressen triggar värken och hela jag mår dåligt. Jag måste planera, boka egen tid med mig själv, tid för att bara vara. Givetvis faller jag, jag är inte så präktig som det låter. Men då får jag betala ett högt pris, det tar veckor att komma i balans igen. Har fått lära lig vad min kropp klarar för mat, vilka vitaminer och annat som jag behöver för att ha en bra energi nivå. Det är många förluster, men oerhört många fler vinster..... Tänker mycket på mitt ledord för året, Good Enough! Tänker att gör jag 80 % bra val så är det okej att 20 % blir mindre bra....

Att flytta till staden  komma nära det som jag gillar. Som möjligheten att promenera till kulturutbud, affärer och annat. Men det har varit svårt att inte ha en trädgårdsplätt att sätta sig på en solig sommardag, men oerhört skönt att slippa skotta när snön vräker ner en vinterdag. Det är en balans mellan det goda och det sämre. Jag har stärkts som person, men får fortfarande jobba med min självkänsla. Men vågat mig på att gå en vidareutbildning, fyra terminer med 60 nya högskolepoäng att lägga till mitt CV. Jag kan skriva till Ateljerista bland mina roller här i livet. Har flyttat från skolbarmomsorgen tillbaka till förskolans värld. Bytte jobb hösten 2012, åh vad det gav mig en kick och arbetsglädje. Men fortfarande hade jag restiden på  ca 60 min i vardera riktning. Men det var i en hemvan trygg miljö, jag var kvar i byn som varit min de sista 27 åren. Men min nyfikenhet var väckt, Min önskan efter nya utmaningar gjorde att jag lämnade in en intresseanmälan på en tjänst med promenad avstånd från min lya. Jag fick tjänsten ochantog den utmaningen så till hösten byter jag förskola. Så spännande, så himla roligt och en tidsbesparing på 1,5 timmar/dag. Tid som jag kan nyttja till sådant som fyller på mina energidepåer. Jag kommer att kunna promenera till mitt jobb.

 Jag har haft hjälp av några få livlinor under min resa mot livet idag. Min älskade lillasyster är en av dem som stått stadigt brevid mig, i trötthet och vemod, i sprutande tårar och hysteriska utbrott. I glädje och i fixande och hjälp till handling. Tack, för att du orkat, att du stått ut med mina telefonsamtal,  mitt ältande och osäkerhet. Tack för att du trott på mig, att jag skulle bli starkare och gladare igen.  Tyvärr försvinner det också många vänner, en del för att de var "Någons" vänner, andra slutade höra av sig. Men min vänskap till andra har förstärkts, så tacksam för det som är. Tror att livet är lite så, att vänner kommer och går. Jag lägger inte energi på sånt längre, jag har inte energi över till att fundera på varför saker är som det är. Tänker också att det handlar inte bara om mig, det är ju alltid en tvåvägskommunikation. Jag har öppnat upp för nya vänner och väljer mer vad, vem och hur jag vill ha ett umgänge.

Under dessa fem år som gått sedan mitt liv förändrades, så har jag gett mig in i många olika förändringar, eller projekt. Det som gett mig balsam för min själ är min kreativitet som jag har utvecklat, gått målarkurs, vågat mig på att ha en egen konstutställning och deltagit i två utställningarmed flera konstnärer. Jag har hållt i kurser, jag håller fortfarande på med min scrapbooking och har börjat göra kort. Mitt stora fotointresse har legat lite i vila. Men risken är stor att den väcks till liv lite längre fram i vår ♡♡♡ Jag virkar och stickar, det finns alltid några projekt på G. Jag har gått på meditaton och yoga, jag är med i en finfin energigivande grupp på FB för att hitta Mitt-Bästa-Jag ♡

Barnen har givetvis blivit äldre de också, bägge mina älskade döttrar bor nu i hus och förra året gifte de sig båda två. Otroligt vackra  bröllop, så mycket glädje och kärlek. Har fått två fantastiska svärsöner som betyder oerhört mycket för mig. Min familj växer, i maj blir jag MORMOR för första gången. Jag gläds och längtar, i augusti blir jag det en gång till. Vilken glädej, lycka och mitt hjärta sväller snart över av kärlek till det nya som väntar mig.....
Min älskade son bor med sin kärlek i Kungsbacka, jag har fått en fantastisk svärdotter som tillskott i min familj och som har en egen plats i mitt hjärta. Någons dotter finns fortfarande kvar i mitt hjärta, men det är en relation som måste jobbas på från bådas håll. Den är inte självklar men viktig. Hon har vuxit upp med mig och mina barn, de ser varandra som syskon så självklart ska hon finnas med i familjen hon också. Men det måste också ske på hennes initiativ och vilja att ha kontakt.

Det har varit en tuff, smärtsam och samtidigt lycklig resa. Idag är jag en helt annan kvinna än för fem år sedan. Känner mig så mycket bättre, starkare och självständig. Jag lever inte längre någon annans liv. Jag lever det liv jag själv valt. Jag jobbar med min övervikt, varje vecka minskar det några hekton. Men det är en stor skillnad mot tidigare, jag bantar inte! Jag börjar hitta en livstil. Ett sätt att må bra på, jag jobbar målmedvetet med att hitta Mitt-Bästa-Jag. Jag är öppen för förändring, för att må bra och sakta känner jag lugnet lägga sig inom mig. Jag känner mig hoppfull, jag känner mig lycklig och jag känner en stor förväntan och nyfikenhet på resten av mitt liv! Nu kan det bara bli bättre! Jag tänker njuta, njuta av det som får mig att må bra. Njuta av tid med mina barn, mina övriga familjemedlemmar och mina kommande barnbarn. Njuta av tid med vänner som jag mår bra tillsammans med, som får mig att skratta och njuta av det som får själen att sjunga.

För det är min stund här på jorden, det är mitt liv och mitt ansvar att leva det fullt ut. TACK! Till dem som orkat läsa min berättelse om livet förr och om livet här och nu! Själv tänker jag krypa upp i soffhörnet och läsa lite!

KRAM till er alla! ♡